MARIELLE CARLMAN

MARIELLE CARLMAN

Allmänt, Vardag

SUSHI AT LUNCH

16 januari, 2018

Från en mysig lunch när jag och Cornelia köpte med massa massa god mat hem. Jag har verkligen kommit in i ett sushi-stim den senaste tiden, och jag tröttnar inte heller. SÅÅÅ GOTT (!!!)

Allmänt, Vardag

EN VÄLBEHÖVLIG PAUS

15 januari, 2018

Det har gått hela två veckor sen jag sist satt här med datorn i knät och skrev av mig. Jag kände mig tvungen att ta en liten paus och samla nya krafter och ny ork. Det har hänt en del nytt sen sist. Direkt när jag kom hem från Sälen stannade jag på Ica, handlade lite mat och hämtade ut ett paket. Fick alltså hem en robotdammsugare. Och ni tänker säkert precis som jag, en robotdammsugare på mina 47 kvm? Kanske inte den vettigaste investering man skulle kunna göra. Jobbade där efter hela helgen på både Level och Ritz som vanligt. Jag kom hem till mina gamla rutiner helt enkelt.

Söndagen den 7 Januari. Jag hade en jättemysig dag med släkten. Vi lunchade först ihop och där efter fightades vi i en bowlingmatch. Efter bowlingen mötte jag upp bästavän och vi gick till Pitchers en sväng innan vi gick vidare för att äta lite gott på Fratelli.

Tisdagen den 9 Januari. Det var ovanligt fint väder ute och jag hade en mysig heldag med mamma. Jag började förmiddagen med ett möte på banken, därefter kom mamma förbi och vi åkte ut till Ikea, köpte en stor grå matta att ha under matbordet i köket och nya handtag till köket och alla garderober. Så fräscht!! Vi spenderade kvällen med att byta ut de gamla trä-handtagen till de nya fina vita, käka lite och efter det satt vi i soffan fastklistrade framför en ny serie.

Onsdagen den 10 Januari. Jag och bästavän lunchade på Hamburgerbruket, åkte upp till toppen av svampen och en sväng förbi Ikea igen. Åkte förbi Level och satt i baren hela kvällen och umgicks med världens bästa kollegor, och jag menar det verkligen. Käkade en ceasarsallad till middag och stannade kvar till stängning. Då åkte jag och Amanda och köpte lite snacks och hälsade på hemma hos Villiam. Supermysigt.

Torsdagen den 11 Januari. Spenderade förmiddagen hemma i soffan framför en film med Amanda, lagade lite lunch och tog det lugnt innan jag började jobba 16.00. Amanda kom förbi jobbet och var bra sällskap hela kvällen. Efter stängning åkte vi och hämtade upp Ville, åkte på en liten roadtrip och umgicks resten av kvällen.

Fredagen den 12 Januari. Jag vaknade relativt tidigt och var ovanligt pigg. Tog med mig Amanda ut till Marieberg, storhandlade mat och köpte två par skor. Ett par gråa löparskor att ha och jobba i, och ett par ljusrosa sneakers till våren. Nu längtar jag verkligen tills det ljusnar ute, tunnare jackor, tända grillen och ta ett glas vin på en uteservering. Klockan 16.00 stämplade jag in och påbörjade mitt pass på Level, slutade strax innan 22 och gick då över till Ritz där jag jobbade i baren på Nivå hela kvällen. Continue Reading…

Allmänt, Vardag

HAPPY NEW YEAR

2 januari, 2018

Inte nog med att det var nyårsafton, det va dessutom Cornelias 20 årsdag! Vi alla gick upp relativt tidigt och åkte iväg till backen där vi spenderade dagen. När några av oss kände oss klara med skidåkandet gick vi in på Värsan för lite afterski. När vi kom hem överraskade vi Cornelia med lite skumpa-lunch med massa god plockmat, frukt och lite ost och kex, mysigt (!!!)

När vi alla duschat och gjort oss redo för kvällen började vi dricka lite gott och spela en hel del sällskapsspel innan vi förberedde förrätten. Sen väntade en jättegod trerättersmiddag med hela gänget. Strax innan tolvslaget tog vi en taxi till backen där det sköts fyrverkerier och alla räknade ner och skålade in det nya året. Vi festade vidare hela natten på Värsan och det var lätt min bästa utgång på länge länge. Var vi än vände oss träffade vi nya örebroare, som man vanligtvis inte ens hade hälsat på om vi stött på varandra på någon klubb i Örebro, men här var det så givet. Älskar det.

Igårkväll när vi fått hem våran thaimat vi hade beställt, satt vi o pratade om våran high and low från året som varit. Min high and low är väldigt väldigt självklar. Min high, att jag flyttade till min nya fina lägenhet som jag verkligen stortrivs i. Det känns mycket mer som hemma på något sätt. Tyvärr finns det en person som aldrig hann komma och hälsa på, och där kommer vi till min low, att jag förlorade min pappa. Jag hoppas nu att 2018 ska hjälpa mig att sakta men säkert komma vidare från allt som varit. Att jag ska få obduktionsrapporten och att jag sen där efter ska få begrava hans urna. Och jag hoppas hoppas att 2018 ska bli det året jag väntat på så länge! XOXO och Gott nytt år!

 

Allmänt, Vardag

FÖRSTA DAGARNA I SÄLEN

30 december, 2017

Nu är vi på plats i Sälen där vi ska spendera den kommande veckan. Vi har hyrt en stor och jättemysig stuga precis intill skidbackarna i Tandådalen, så himla mysigt. Första kvällen spenderade vi runt matbordet, spelade lite spel, drack lite gott och tog det lugnt och en del av oss avslutade kvällen med att basta. Igår, första dagen i backen, skulle jag vilja säga gick felfritt, men efter första åket fick Ida hämtas med skoter och åka till akuten för att röntga knät, så tyvärr står ingen mer skidåkning på schemat för henne. Så tråkigt. På kvällen festade vi till det ihop med våra as sköna grannar som bor vägg i vägg med oss. Sälenveckans första fest var där med avklarad.

I förmiddags när vi hade vaknat till från gårdagens bravader hoppade jag, Amanda och Tilda in i bilen och åkte över till Lindvallen, handlade med lite mat till resten av gänget och shoppade loss lite på systemet inför imorgon. Planerna för ikväll är pulkaåkning, eller ja, det lutar mer åt sopsäcksåkning i någon backe här i närheten. Önska mig lycka till, haha.

Allmänt, Vardag

JULHELGEN

28 december, 2017

Hela helgen som varit har jag haft så fullt upp med först och främst, julfirande. Har jobbat en hel del men samtidigt hunnit med allt julmys. 23 December. Uppesittarkväll med familjen, god mat och massa mys med Jordan. Som vanligt hade jag inte turen på min sida. Men två nyårslotter och en hundring fick vi iallafall. 24 December. Julafton. Började morgonen på bästa sätt, gosa med Jordan. Kalle vid 15.00 och där efter massa julmat och julklappsöppning. Min jul var i sin ordning. Hela familjen och massa vänner var samlade och jag är lika nöjd som varje år. Avslutade som alltid kvällen med sällskapsspel och ”Tomten är far till alla barnen” på tv. 25 December. Juldagen. Jag fick besök av mamma, Daniel och bästavän för lite jullunch på dagen. På eftermiddagen och mot kvällen åkte vi hem till Johan och förfestade. Hela ligan, som skulle ut samtidigt som jag hoppade in på andra sidan baren och jobbade till 03.30.

För att sammanfatta helgen lite kort har jag hunnit med allt mys som krävs för att julmyset ska vara framme. I skrivande stund sitter jag i en fullpackad bil påväg upp mot Sälen. Vi är 10 pers som mosat in oss i tre  bilar med hur mycket packning som helst. Allt som behövs för en vecka full med skidåkning, afterski, nyårsfirande, heldagar i backen i solen med ett glas vin i handen och så mycket roliga kvällar och dagar att se fram emot. Mittensätet i våran bil är uppfyllt av ciderplattor, bakluckan av packning och påsar med alkohol medan takboxen är fylld med skidor, pjäxor och mat. Detta gjorde vi bra, haha.

Allmänt, Vardag

MIN JULVECKA

19 december, 2017

MONDAY. Jag har faktiskt turen att vara ledig en hel del denna veckan. Efter en skön sovmorgon mötte jag upp Daniel på Mariebergs Galleria, shoppade lite julklappar. Där efter hade jag en mysig kväll med julklappsinslagning och julkalendern på i bakgrunden.

TUESDAY. Har gått en lååååång-promenad idag, storhandlat mat, hämtat ut några paket, spenderat en timma på Sushi Yama med Evelinn och Johanna. Och nu innan jag checkar ut för idag, tänkte jag duscha, lägga i en blekning i håret och en djupt rengörande ansiktsmask så att jag känner mig som ny imorgon när jag vaknar och det endast är 4 dagar kvar till jul, hehe.

WEDNESDAY. Imorgon är planen att de sista julklapparna ska införskaffas och slås in, så jag med säkerhet kan slappna av och inte behöva tänka på det längre. Tycker att det är så mysigt att köpa julklappar men på något sätt är det ändå skönt när allt är klart.

THURSDAY. Jobbar på Level 16.00-23.00. För övrigt har jag ingenting planerat. Kommer säkert komma på en sista-minuten julklapp jag vill köpa, och dra iväg till Marieberg, känner mig själv för bra, haha.

FRIDAY. Jag jobbar på level 16.00-22.00, och springer där efter direkt över till Ritz där jag fortsätter min kväll fram till 02.30. Jag hoppas såklart vi ses i baren!

SATURDAY. Det är UPPESITTARKVÄLL (!!!) Typ årets mysigaste kväll om ni frågar mig, och hoppas såklart lika starkt på att vinna nån miljon på Bingolotto som alla andra år. Åker hem till familjen och myser med dom som vanligt.

SUNDAY. Julafton. Gud så mysigt det ska bli. Julmat, Kalle, julklappsöppning, Tomten är far till alla barnen och massa mys med familjen. Precis som min julafton ser ut alla år. En sån där klassisk ”svenne-jul”, men jag älskar det. I år avslutar jag julen med det finaste av allt under dagen. Åker iväg till kyrkogården och tänder ett ljus i minneslunden för pappa som tyvärr inte fick vara med och fira jul detta år.

Jag har en mysig julvecka framför mig och jag hoppas givetvis på en vit jul i år, allting blir verkligen så mycket mysigare. Såhär ser julen ut för mig, med släkt och vänner, hur ska ni fira jul i år? XOXO

Allmänt, Vardag

ÅRETS JULFEST

19 december, 2017

Igår var dagen kommen och det var dags för årets julfest med alla Ritzare. Vi blev bjudna på jättegod mat först på Ritz, och drack en hel del gott. Vi hade prisutdelning och jag blev nominerad som årets kämpe, superkul. Efter att alla priser var utdelade började vi röra oss mot Stora Örebro, vi tog en drink, kanske två, innan vi alla fortsatte ner över Stortorget till Satin där vi spenderade resten av kvällen. Detta var helt klart den bästa kvällen på länge och det var ett skitbra sätt att avsluta ett fantastiskt år med mina fina kollegor. Jag ser redan fram emot nästa år, haha.

Imorse vaknade jag med minnesluckor från gårdagen och gav mig själv en lång och mysig sovmorgon. På eftermiddagen när jag vaknat till liv hoppade jag in i bilen och åkte ut till Marieberg Galleria och mötte upp Daniel, käkade en ceasarsallad och handlade dom sista julklapparna. Sen spenderade jag kvällen med att slå in alla årets julklappar framför ett marathon med julkalendern som gick för några år sen. Perfekt start på julveckan och jag har en riktigt mysig vecka och jul framför mig. XOXO

Personligt

2017 – RÖDVIN OCH TABLETTER

12 december, 2017

2017 har varit mitt mest omtumlande år hittills, och förhoppningsvis mitt mest omtumlande år någonsin. Jag firade in året med mina fantastiska kollegor i baren på Ritz och allting började bra, det kändes som att jag svävade på moln och att ingenting kunde stå i min väg. I januari valde jag att lämna min blogg på nouw.com för att byta till portalen djef.nu, vilket kändes som en bra start på inte bara det nya året, utan även en ny start av mitt bloggande, som i många många året varit en stor del av mitt liv. Skolan började närma sig sitt slut. Jag tappade lite mitt engagemang ju närmare studenten jag kom och la all min vakna tid istället på att jobba på Satins uteservering kombinerat med Ritz. Samtidigt hann jag med en hel del utekvällar. Nu i efterhand hade jag kanske prioriterat lite annorlunda. Men det är väl meningen att man ska ta dumma beslut nån gång i livet. Jag åkte tillsammans med min bästavän till bland annat Stockholm och Göteborg. Festade, shoppade, tog en helg på Summerburst och levde lyx vid några tillfällen. Från dessa resor tar jag med mig minnen för livet, så himla kul vi hade.

9 Juni. Jag stod på flaket i min vita kvävning och fina mössa tillsammans med min klass och var så jävla glad. Även då kändes det som att ingenting kunde komma i min väg. Hela trädgården hemma fylldes av nära och kära som kom för att fira mig. Men det fanns en sak som saknades, eller rättare sagt en person, och det kommer jag till när det börjar närma sig sensommar. Den största delen av sommardagarna spenderade jag bakom baren på uteserveringen. Många kvällar spenderade jag sen på andra sidan baren, åt mycket plocktallrik och drack många roséflaskor med fina vänner. Vi åkte och ofta ut till vårat smultronställe, solande, kvällsbadade och spelade kort på klipporna. Dessa kvällar längtar jag så mycket till att få göra om i sommar igen.

26 Juli. Jag hade fått en vecka ledigt så jag åkte tillsammans med Amanda och Johanna ner till västkusten där vi hyrde en stuga precis vid stranddynorna. Och vilken semester det blev (!!!) Vi hann med allt. Sola, bada, dricka mycket goda drinkar, grillkvällar, bli brända av brännmaneter, shoppa, dricka lite FÖR mycket goda drinkar vissa kvällar, och umgås med otroligt sköna människor som bodde där nere. Vi hade det riktigt bra helt enkelt. Lagom till semestern var över tog även mycket annat slut. Sommaren började sakta men säkert lida mot sitt slut.

6 Augusti, en söndag. Vi hade det helt dött på uteserveringen. Jag minns att det var ett par i 50 årsåldern som kom och delade på en flaska vitt. Det var nog det enda på hela dagen. Inte så konstigt kanske med tanke på att det var riktigt grått och kallt ute. När jag stämplade in den morgonen trodde jag aldrig att jag idag skulle kalla det för den värsta dagen i mitt liv. Mamma ringde mig på vid 16 och bad mig åka dit efter jobbet för att hon ville prata om någonting. Direkt la sig en tung klump i min mage och jag tänkte direkt på det värsta som skulle kunnat hänt. Om ni någon gång varit med om att ni får en sån stark känsla av någonting, så man bara vet det, fast att man egentligen inte vet, så kanske ni förstår hur jag menar. De två timmarna jag hade kvar att jobba efter det samtalet var e riktig PAIN IN THE ASS. Jag visste redan då vad hon skulle berätta, men samtidigt så visste jag det inte. Jag gick in på hans Facebook för att se när han var aktiv senast, för att det fortfarande fanns ett litet litet hopp att det skulle finnas ett inlägg han delat några minuter innan, vilket det inte fanns. I bilen hem till mamma mådde jag illa, började bli yr och väntade nästan på att tappa kontrollen och på några sekunder volta i diket. Men just i det nuet fanns det någon helt annan jag oroade mig för framför mig själv. Hela vägen lyssnade jag på Bon Jovi på hösta volymen, och om ni visste hur mycket Bon Jovis musik betydde för min pappa skulle ni förstå varför. Det spelar ingen roll hur stark min magkänsla var innan, för ingenting går att jämföra med paniken och huggen i magen som uppstod när jag satt i soffan mittemot mamma och Daniel när orden ”din pappa gick bort idag” kom ut i luften och nådde mina öron. Jag hamnade i någonting som var kombinerat av chock och ilska. Och jag trodde med handen på hjärtat inte att det var möjligt att gråta så mycket under ett och samma dygn, det tog liksom aldrig slut. Sen den dagen har allt förändrats, jag har förändrats, mitt sätt att se på saker och mitt sätt att leva mitt liv på har ändrats. För att försöka att inte ägna all min vakna tid åt att tänka på detta jobbade jag halvt ihjäl mig, vilket inte hjälpt mig i längden. Men det var mitt sätt att just då försöka ta mig igenom allt. Jag jobbade nästan dygnet runt och stängde av allt runt omkring. Men de alla runt om mig aldrig såg var hur mycket jag ansträngde mig varje dag för att ens gå upp ur sängen.

17 Augusti. Jag satt i bilen upp till Stockholm och mot krematoriet där jag en sista gång skulle på se och röra vid min pappa. Även då hamnade jag i en chock, men denna gång kombinerad med sorg. Sekunden jag rörde vid hans kalla hud kom allt tillbaka. Det kändes som jag återigen var 5 år och satt på huk bredvid pappas säng och väntade på att han skulle vakna, krama om mig och fråga vad jag ville ha till frukost. Det var då det slog mig att denna gång vaknar han inte, han kommer inte kunna krama mig igen och jag kommer få äta min frukost ensam. 31 Augusti. Det var dags för begravning. Jag vet inte hur jag hade tänkt att jag skulle reagera av allt men jag är van att ha kontroll, men med alla känslor och alla blickar jag hade på mig i kyrkan har det omöjligt att ha kontroll över mig själv. På begravningen träffade jag för första gången min storebror som jag tidigare bara hört talas om. Han har inte växt upp med pappa som jag har och därför har vi levt två helt olika liv. Nu ser jag otroligt mycket fram emot att få träffa honom under andra omständigheter och få lära känna honom på riktigt. Jag är glad över att pappa fick en riktigt fin begravning och det var med blandade känslor jag kramade alla som var där. Många som jag växt upp med hos pappa kom och det är jag så tacksam för. Det betydde så mycket och stärkte mig verkligen, och jag vet att pappa hade känt likadant.

Min isärslitna vardag fortsatte och jag satte upp en press på mig själv samtidigt som jag kände pressen av min pappas ”familj” som inte bor här i Sverige. Tills en dag då jag vaknade till och insåg vad som höll på att hända, jag höll på att förlora det sista jag hade tillsammans med min pappa. Platsen där vi levde, där jag sprang barfota som liten, där jag växte upp, där vi hade snöbollskrig och där vi lärde våran hundvalp att rulla runt. På ett eller annat sätt har det alltid varit mitt hem, i Stockholm, där vi gjort allt tillsammans. Det är viktigt för mig att få begrava min pappa i Bromma där han hade hela sitt liv. Men alla håller inte med mig där. Min och pappas ”familj” i Norge vill att pappa ska jordsättas i deras land, Norge. Ord står mot ord och för första gången i hela mitt liv stod jag på mig och satte ner foten. Detta är det största beslut jag någonsin kommer ta och den här gången ska jag inte backa för att inte vara i vägen, inte vara trevlig för att folk inte ska tycka illa om mig. Jag har lärt mig mycket av detta. ”Ohana means family. Family means nobody gets left behind or forgotten -Lilo and Stitch”. Din familj kan vara din granne, din lärare, dina vänner eller kanske den du minst anar. Det har jag verkligen lärt mig av detta, vilka som är min familj och vilka som hjälper mig istället för att stjälpa mig. Lilo and Stitch var min och pappas favoritfilm under min uppväxt och han citerade dom ofta och nu förstår jag varför och vad han menade under alla år. En sak som jag hoppas att ni aldrig glömmer är att visa för era nära och kära hur mycket dom betyder, för rätt som det är kan det vara försent.

26 Oktober. Pappa har alltid funnits med mig i hjärtat men från och med denna dag finns han även på min kropp. Pappa hade mitt namn tatuerat på hans vänstra arm, och därför var det med hjärtat jag valde att tatuera in ”Ohana 17 08 06” på min vänstra arm. Jag tittar på den varje dag och blir glad i hela kroppen. För i den ser jag bara så mycket fina minnen som bara inte kan få mig till något annat än att le.

Jag sitter i skrivande stund i soffan med lite ljus tända, ett glas vin i handen och musik i bakgrunden. Försöker formulera mig på bästa sätt och funderar över hur djupt jag ska gå. Som ni förstår har hösten varit tuff. Jag har åkt in och ut från sjukhuset för att min kropp inte orkar mer. Man tror lätt att man är odödlig, men tillslut tar det stopp och kroppen blir utbränd och säger ifrån. Det finns en sak jag vill mer är någonting annat, jag vill få begrava min pappa, och först då kan jag försöka börja gå vidare från denna vardag som inte fungerar längre. Det är inte hållbart längre. Det har under en lång tid funnits så mycket ilska inom mig. Vissa stunder funderar jag över hur jag klarat av att hålla det inom mig och inte brutit ihop mer än vad jag gjort. Ibland har det kommit till den nivån att jag velat kastat dessa personer in i en glasruta för att dom ska förstå hur de känns att gå sönder i bitar. Och det vill jag fortfarande ibland. Det kommer alltid finnas en stor saknad och ett tomrum i mitt liv. Men jag försöker att ta en dag i taget och förstå att nu finns det ingenting jag kan göra förutom att minnas alla bra stunder och försöka se framåt. Jag vet ju trots allt att det är det enda pappa hade velat.

Min bästavän har fyllt 20 år och vi firade såklart det maximalt. Jag planerade länge hennes 20 presenter och hur hela dagen och kvällen skulle läggas upp, vilket hjälpte mig väldigt mycket för stunden att tänka på positiva och roliga saker. Jag hade en fantastisk halloween med ett ännu mer fantastiskt gäng och vi omvandlade en hel lägenhet till ett spökhus. Min fina brorson Jordan har blivit ett helt år och jag har fått veta att han blir storebror till sommaren. Är så himla glad och ser fram emot det som tusan. Jag har börjat på ett nytt jobb, Level. Där stortrivs jag och jag hade inte kunnat önska mig ett bättre gäng att arbeta ihop med. Det är som en liten familj.

December och allt julmys närmar sig och ingen är väl gladare än jag. Tror jag nämnt tidigare hur lyrisk jag blir i hela kroppen när det börjar bli mörkt ute och man ser lamporna lysa i lägenhetshusen på stan. Det liksom pirrar i hela kroppen. Det var den känslan som pappa gav mig denna tiden på året när vi gick våra kvällspromenader, och ibland nattpromenader med våran lilla hund. Alltid när jag hade svårt att sova tog pappa med mig ut på en promenad och vi pekade upp mot att fönster som lös på mysigt mot mörkret ute. Därför älskar jag denna tid på året. 1 December. Äntligen fick jag nyckeln till min nya lägenhet och jag stortrivs redan. Det känns skönt att komma hem och jag känner mig redan lugnare inombords. Snart är det jul och det ser jag så mycket fram emot, jag tror och känner på mig att det kommer bli en riktigt mysig jul i år, inte för att det brukar vara annat än mysigt utan det känns bara extra mysigt i år. För att avsluta detta år och välkomna 2018 på bästa sätt åker jag upp till Sälen tillsammans med 10 underbara människor i en hel vecka. Det ska bli så skönt att få komma bort lite, hänga i skidbacken, basta och ha ett och annat snöbollskrig. Jag hoppas och jag vågar nästan tro att 2018 kommer bli ett riktigt bra år. 2018 är välkommet.

Allmänt, Vardag

ADVENTSMYS I

4 december, 2017

Min tradition med adventsmys varje söndag fortsätter givetvis även i år. Jag och Amanda har en hel del mys på gång, baka lussebullar, göra spårade jultröjor, titta på båda säsongerna av Mysteriet på Greveholm, som man bara inte kan få nog av. Igår inveg vi första advent med pepparkaksbak i flera flera timmar med julmusik i bakgrunden. Hur mysigt är det inte?

Inredning

INFLYTTNINGSPRESENTER

4 december, 2017

Inspriationen flödar här hemma och jag älskar att alltid ha någonting att pyssla med. Är helt kär i all ny inredning och hela mitt nya hem. Nu har jag även fått det lite jul-mysigt. Nästa vecka ska jag ta med mig Amanda & Cornelia ut till skogen och hugga mig min egna gran. För mysigt, haha. I fredags fick jag så fina presenter som passar perfekt här hemma. Så tacksam!